Karins blogg - till min familj och mina vänner

... har Sara fått då hon inte varit riktigt nöjd på sistone. Det märks tydligt vad hon vill ha. Det är nog både för att hon ÄR tydlig och för att vi har gjort denna innan och då lättare kan tyda signalerna.

... ska vi på idag. Sara somnade nyss vilket är toppen då tiden vi har är 10:30. Jag kommer inte ihåg vad det är hon ska "kunna" nu när hon är 6 månader men det visare sig. Jag är betydligt mindre stressad över detta än jag var när A & E var små. Fast med dem var vi också rätt coola då de aldrig gjorde det de skulle i "rätt" tid. Visst lekte de med klossar när de skulle men jag minns att vi svarade nej rätt ofta när de frågade om de gjort ditten och datten. De var rätt lugna i början men allt kom ändå till slut. Ketchupeffekten kallade jag det för. Först hände inget och sedan kom massor på en gång. Roligaste minnet var när de började gå på samma dag (Ebbas födelsedag) med 1 minuts mellanrum.

... ska flickorna ha idag på förskolan. Jag grävede fram lite hattar som vi fått från mormor och morfar för ett tag sedan. Dessa lekte även jag med när jag var liten. Ella ville ha jägarhatten och Anna valde min gamla skolavslutningshatt.

 

... undrade jag för ett tag sedan. Sara visade tydligt när så är fallet. Numera sitter hon spikrakt UPP i denna. Med andra ord: - "Fäääärdig!"

 

... som ömmar i vänster sida av munnen. Aj, säger jag bara. Det känns som om jag har halsfluss i tandköttet. Det känns också som att tanden är på väg in mot munnen istället för upp... jag hoppas det ger sig snart. Jag vill verkligen inte ta bort en tand just nu...

... märker vi allt mer nu för tiden. Jag måste skriva av mig lite om vad som händer då allt går så fort. Det är så roligt att läsa om hur det varit och märka hur långt man kommit. Just nu har de börjat leka allt mer med varandra och börjat få riktigt roligt tillsammans. Jag kommer inte ihåg när det märktes att de faktiskt började leka mer varandra då de länge lekt bredvid varandra. Det gör de fortfarande men det går mer åt att interagera med varandra. Att de redan vid 2 års ålder har glädje av varandra gör att jag tycker att hela tvillinggrejen är ännu mer underbar. Det är speciellt, vilket många säger till oss, att ha tvillingar. Självklart ryker de ihop då och då också, den ena ska ha det den andra har osv. De är hårdare mot varandra än vad de är med sina förskolekompisar men det är inte speciellt ovanligt med syskon. Däremot är de snälla med Sara vilket gör mig väldigt glad. Anna vill dock gärna ta saker från henne men ser vi det uppmanar vi henne att ge Sara en annan leksak hon får ha. Ella är för tillfället den som ägnar sig mest tid åt Sara, ger henne saker, gungar henne, myser på (!) henne och frågar efter henne. Båda håller koll på henne liksom de håller koll på varandra. Ska vi iväg säger de att hon ska med. På morgonen frågar de först efter Sara och vill gärna gå och väcka henne. När de går och lägger sig går de fram och ger henne en kram och kanske en puss. Sara tittar med beundrande ögon på sina syskon och roas ofta av deras framfart.


Anna: Självständig och rätt orädd. En tuff tjej som inte går och håller handen under dagarna men som kommer och "tankar" närhet när det behövs. Hon gillar att pröva saker och är inte rädd att leka själv. Om hon gör hyss, gör hon det rätt synligt så de vet att det är hon. Är pysslig och gillar att klä ut sig (finns det väskor ska alla bäras, inte bara en :).

... hur man ska dricka!

... för någon vecka sedan. Ella och Anna roar sig med att dele med sig av vattenflaskan till varandra.

... avslutades med en upptäcktsfärd med flickorna. De kom på en lek att balansera sig fram på stenarna. Sara å andra sidan somnade som en sten sittandes i sitt nya bärsele på pappas rygg.

... fick vi av flickorna idag när vi var ute på vår kvällspromenad. Gullungar!

... och road av hennes lilla påhitt! Precis som vi!